Jag har inga ord i mig. Inga boktäver kommer ur mig. 
Jag kan inte sätta ord på känslorna som jag inte känner. Jag vet inte vad jag känner. 
Jag blir inte ledsen, jag blir inte arg eller glad. 
 
Mest av allt är jag bara tom. Tom på ord. Tom på känslor.
Jag har svårt att prata, stakar mig. Säger fel namn fast jag vet vad personen jag pratar med heter. Stammar. Tappar orden mitt i en mening. Jag kan inte formulera mig så bra. Kommer av mig. Måste stanna upp.
Tänka efter. Vad var det jag tänkte säga? 
Och när någon pratar med mig flackar jag med blicken. Tittar på klokan, ut genom fönstret. Upp i taket, ner i bordet, på mina händer. På personens tröja. Överallt förutom i personens ögon. 

Jag slutar varje tankebana i : Äsch, jag bryr mig ändå inte. 
 
Äsch, jag bryr mig ändå inte. 
 

Äsch

Sofia Skriver Kommentera
Jag har inga ord i mig. Inga boktäver kommer ur mig. 
Jag kan inte sätta ord på känslorna som jag inte känner. Jag vet inte vad jag känner. 
Jag blir inte ledsen, jag blir inte arg eller glad. 
 
Mest av allt är jag bara tom. Tom på ord. Tom på känslor.
Jag har svårt att prata, stakar mig. Säger fel namn fast jag vet vad personen jag pratar med heter. Stammar. Tappar orden mitt i en mening. Jag kan inte formulera mig så bra. Kommer av mig. Måste stanna upp.
Tänka efter. Vad var det jag tänkte säga? 
Och när någon pratar med mig flackar jag med blicken. Tittar på klokan, ut genom fönstret. Upp i taket, ner i bordet, på mina händer. På personens tröja. Överallt förutom i personens ögon. 

Jag slutar varje tankebana i : Äsch, jag bryr mig ändå inte. 
 
Äsch, jag bryr mig ändå inte. 
 
Det är tyst och mörkt i lägenheten, jag är ensam och skrollar igenom bilder på lediga lägenheter som andra zappar kanaler på TV.
Det är tråkigt hemma, vet inte vad jag ska göra. Se en serie? Spela TV-spel? Sova? Läsa? Nej, kolla lägenheter känns som det bästa alternativet. Jag vet knappt varför jag kollar, vi flyttade precis hit men trivs inte riktigt. Och vad känner du för mig egentligen? Är vi vänner som lever ihop eller är du faktiskt kär i mig fortfarande? Hade du för höga förväntningar på vem jag skulle vara och nu är besviken?
Jag vet inte hur du känner för du berättar inte, du säger bara att du mår dåligt och jag vet inte över vad, är det över oss? Mig? Något jag sagt eller gjort? Jag vet inte och jag känner mig så hjälplös

Kanske vore det bättre om jag flyttade, därför skrollar jag igenom lägenhet efter lägenhet.

Är du kär i mig?

Sofia Skriver Kommentera
Det är tyst och mörkt i lägenheten, jag är ensam och skrollar igenom bilder på lediga lägenheter som andra zappar kanaler på TV.
Det är tråkigt hemma, vet inte vad jag ska göra. Se en serie? Spela TV-spel? Sova? Läsa? Nej, kolla lägenheter känns som det bästa alternativet. Jag vet knappt varför jag kollar, vi flyttade precis hit men trivs inte riktigt. Och vad känner du för mig egentligen? Är vi vänner som lever ihop eller är du faktiskt kär i mig fortfarande? Hade du för höga förväntningar på vem jag skulle vara och nu är besviken?
Jag vet inte hur du känner för du berättar inte, du säger bara att du mår dåligt och jag vet inte över vad, är det över oss? Mig? Något jag sagt eller gjort? Jag vet inte och jag känner mig så hjälplös

Kanske vore det bättre om jag flyttade, därför skrollar jag igenom lägenhet efter lägenhet.
För flera år sedan önskade du och hoppades du att någon som jag skulle vilja vara med dig.
Och jag har alltid velat vara med någon som du. Någon som är så principfast, uppriktig och godhjärtad. Någon som tror på samma saker som jag gör och som strävar efter samma saker som jag gör.
Men visst krockar vi ibland, armbågar varann i sidorna och försöker knuffa oss fram. Till ingen nytta, för den som kommer fram först får ändå vänta tills den andra kommer ikapp.

...

Sofia Skriver Kommentera
För flera år sedan önskade du och hoppades du att någon som jag skulle vilja vara med dig.
Och jag har alltid velat vara med någon som du. Någon som är så principfast, uppriktig och godhjärtad. Någon som tror på samma saker som jag gör och som strävar efter samma saker som jag gör.
Men visst krockar vi ibland, armbågar varann i sidorna och försöker knuffa oss fram. Till ingen nytta, för den som kommer fram först får ändå vänta tills den andra kommer ikapp.