Romatiseringar

För ett tag sedan var jag inne i en sådan period där allt är kul, strax efter att jag hade haft en period då allt var tråkigt. Nu försöker jag hitta tillbaka till att allt är kul men det är svårt att faktiskt tycka att allt är kul när man försöker tvinga sig till det. Det är snarare tvärtom. Helt enkelt kanske man får nöja sig med något slags mellanting. Ibland kanske det är okej att vilja skrika rätt ut för att allt är så himla tråkigt och ibland kanske det är okej att gråta en skvätt för att allt är så himla kul. Och för det mesta kanske det är okej att allt är någonstans mitt emellan. Varken det ena eller det andra, bara okej liksom. Någon gång måste nog även jag inse att ibland är det okej att någonting är lagom. Lagom kul och lagom tråkigt. Det är mitt liv just nu. Tack och hej!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback